Jag flyttade hemifrån i oktober 1988, några dagar innan jag fyllde 20 år. Det var en 2:a på 62kvm på 3:e våningen i ett av byns hyreshus. Vilken lycka, att få sitt första egna boende 
I sovrummet hade jag min 120cm breda säng, ett sängbord, en lagerbokhylla och en fåtölj. I vardagsrummet hade jag en bokylla, IKEA:s Niklas med svarta stålrör och vita hyllplan i tre sektioner (köpt begagnad), en bäddsoffa i stålrör, ett vitt vardagsrumsbort med stålrörsben och en stereo i rack med glaslucka. Och en väldig massa gröna växter.
I köket hade jag ett ärvt köksbord med 4 stolar och en vit plåtlampa med hissanordning. Kökets tapeter var hemska. Vit botten med bruna ränder i rutor. Man blev yr där inne. Kompisarna brukade skoja när vi förfestade och säga ”Vi sitter i köket så blir fyllan billig”.
Badrummet var typiskt 60-tal med mintgröna väggar och golv. Kakel en bit upp på väggen och djupt inkaklat badkar.
Jag trivdes på ett sätt i min lägenhet men det kändes aldrig riktigt som ”hemma”. Efter 1½ år i lägenheten bytte jag bostad och flyttade in i en gammal statarlänga. Ett 1½-plans rött med vita knutar med bara 6 lägenheter i varav 5 var bebodda. Det var jag och 4 grabbar i huset. Där kände jag mig hemma. Jag föll för det gamla och lite slitna. Breda lister, gamla dörrar och fönster. Jag stannade där i 2 år.
Nästa gång jag flyttade var det för att jag och min dåvarande kille köpte hus. Ett kvarter från där jag bodde så jag drog mycket av mina saker i en skottkärra när det var inflyttningsdags
Huset vi köpte var av typen kedjehus, dvs vårt garage satt ihop med grannens husgavel. Det var inte så stort, 4 rum och kök på ca 90 kvm och 1½-plan. Jag skulle fylla 24 på hösten samma år.
När min sambo bytte ut mig mot en ännu yngre tjej flyttade jag till en otroligt fin lägenhet ovanpå en affär. Lägenheten var stor, nästan 80 kvm men var en 2:a. Jag hade hörnlägenhet och fönster åt tre håll. Huset låg dessutom längst med Storgatan och väldigt centralt så jag hade koll på det mesta
Hyran var väldigt dyr, jag betalade 4200 kr/mån och året var 1995. Efter ca 1½ år var det dags att hitta något billigare. Jag fick en lägenhet i ett gammalt tvåfamiljshus på andra våningen. Återigen breda lister, gamla dörrar och fönster. Och två rum och kök. Egen tvättmaskin och torktumlare i badrummet. Jag stortrivdes.
Så träffade jag min man i december 1999. Ganska fort bestämde vi oss för att två lägenheter på två orter var onödigt. Vi gjorde en kompromiss och hittade en lägenhet i ett parhus några kilometer utanför samhället, på väg till byn där han bodde då. Vi hyrde en 3:a på 80 kvm med garage. Lägenheten var ljuvlig. Ljus och öppen och på baksidan hade vi gräsmatta och sen ett skogsparti. Inga grannar bakåt med andra ord. Där bodde vi då Stora sonen föddes i juni 2001.
I juni 2002, på Stora sonens födelsedag flyttade vi in i vårt nyinköpta hus. Där bor vi fortfarande. Ett gammalt hus, byggt före 1909 (årtal okänt) på 179 kvm fördelat på 7 rum och kök.
Senaste kommentarer